Ortopediska skador och behandlingar

Patella Luxation

2013-03-13 19:56 #0 av: Rajmon

Hej! Är i desperat behov av tips, råd, erfarenheter, vad som helst!!!
He tidigare när jag var 11, 14 och 16år fått mitt knä ur led. Varav det vänstra två gånger. Det har inte varit några konstigheter efteråt, bara som vanligt. I år den 20 Januari fick jag mitt vänstra knä ur led igen... Denna gången hände det bär jag böjde mig ner i hallen.. Ambulansen tillkallades, men personalen var väldigt dålig.. De drog och slet i benet men det ville inte lägga sig rätt... gav mig morfin efter att ha stuckit mig.överallt utan att hitta något kärl.. Till slut med föera sprutor morfin i kroppen och lustgas tog dem med mig in i ambulansen. väl framme på akuten drogs knäet rätt. 2,5timme efter att det hoppat ur.. Nu 6veckor senare lider jag fortfarande av svåra smärtor och knäet är väldigt svullet vissa dagar... Har varit hos sjukgymnast 5ggr. Flera läkarbesök.. Får inget smärtstillandebutöver ipren... I fredags var jag på magnetröntgen och väntar nu på svar.

Är det någon som varit med om något liknande? Jag har en kronisk smärta som kan jämföras med ett tryck på ett blåmärke eller en sten i en.sko.. Emellanåtfår jag värsta kramperna när det känns som att allt i benet drar ihop sig. Det gör så.ont att jag nästan svimmar.. När jag går så "tappar" jag knäet bakåt flera gånger om dagen.. och ofta känns det som att knäet är påväg ur led med gör det aldrig.helt.
Snälla hjälp mig!!

Anmäl
2013-03-13 20:36 #1 av: [Tassy]

Ajdå! Det där behöver du få utrett vidare av ortopeder. Det låter ju som att något har blivit skadat/uttänjt liknande i knäet, och det behöver rehabiliteras.

Har själv inte så mycket kunskap om knän, men en annan medlem här kommer nog att ge dig bra svar. Glad


Anmäl
2013-03-13 22:16 #2 av: Chestnut

Hej!

Jag har en del erfarenheter av knäskål ur led, dvs patellaluxation (antar att det är vad du menar och inte att själva knäleden luxerar?), har haft problem med båda sidorna och opererad totalt tre gånger. 

Har du någon ortos på knäet? Använder du kryckor för avlastning?

Att man gjort magnetröntgen är jättebra eftersom det kanske är något mer som blivit skadat i knäet. 

Jag känner igen smärtan. För mig sitter den kvar ännu, över två år efter min senaste operation på vänster knäet. Dock så innan var det bara veckorna efter en rejäl patellalux, efter den sista operationen där fick jag infektion och sen dess sitter smärtorna i som sagt... Tyvärr. Har stora problem med byxor osv. Beror på att nerver skadas och dem tar lååång tid på sig att läka tyvärr. 

Med vänliga hälsningar
Chess

Anmäl
2013-03-15 15:38 #3 av: Rajmon

Förlåt för ev förvirrande slrivning med skriver från mob.

glömde säga att jag är 21 år nu och det var tredje gången vänster knä luxerade. Jag har kryckor men är slarvig med att använda dem, så otympligt... Har köpt ett knäskydd som min sjukgymnast rekomenderade för 1000:-.... Usch... jag hoppas jag kan bli smärtfri snart.. lider verkligen med dig! Att få knäskålen ur led är verkligen den värsta smärtan jag någonsin upplevt... Det går inte ens beskriva hur ont det gör:/..

Jag jobbar som hästskötare och har även en hel hög hästar hemma också. Så ett fungerande knä är ju en bonus!
Ska se om jag kan bifoga en bild som jag tagit idag..

Anmäl
2013-03-15 21:54 #4 av: Chestnut

#3 Det sista hände det i princip dagligen och den kassa sanningen är att ledbanden och alla andra strukturer kring knäskålen blir så uttänjda så till sist gör det varken särskilt ont eller är svårt att dra tillbaka knäskålen själv... 

När man har hästar är fungerande knän sannerligen en bonus! Tävlade i hoppning med min stjärna innan, har fått lägga av nu i princip helt (iofs delvis på grund av min nuvarande fotskada) men hoppas på att kunna rida in "min" unghäst och börja introducera henne för hoppning iaf Glad Nu hoppas jag verkligen inte att det går så långt för dig, jag hade som sagt mycket frekventare luxationer och blev dessutom nonchalerad av vården i början så det tog tid innan jag fick hjälp. Nu efter operationerna har jag haft några enstaka luxationer och använder ortos ibland men på det stora hela har jag väldigt milda knäbesvär jämfört mot vad jag hade när det var värst så jag är nöjd. 

Hoppas att du blir bättre i knäet snart!

Med vänliga hälsningar
Chess

Anmäl
2013-06-05 17:44 #5 av: Rajmon

Hej! Tänkte uppdatera lite.
Smärtan kvarstår fortfarande, från och till. Men knäet subluxerar ca en gång dagligen om det nu är så man kallar det!? ( studsar mot utsidan men kommer på plats igen av reflex). Det gör väldigt ont och det känns som att det blir ett bakslag och som att man är tillbaka på ruta ett igen. Det känns som att jag "tappar" benet hela tiden när jag går utan knäskydd.

Har varit hos ortopeden idag och ska få bli opererad så fort som möjligt. Väntar på remiss. De ska stabilisera knäet, med en sena från låret. Någon som är bekant med denna operation? Hur är smärtan efteråt och hur länge kvarstår den?

I mitt fall är det brosket som är skadat, blödning vid muskelfästet, vätska i leden, mjukdelsskador på insidan av knä och vid lårbensfästet. Dvs diagnosen bone bruce. Jag har ngt hög patella och efter senaste luxation har det förblivit ostabilt..

Hade varit intressant att ta del avndras erfarenheter.
Mvh// Micky

Anmäl
2013-06-05 19:22 #6 av: Chestnut

#5 Gjort den operationen med sena från låret på båda knäna. Smärta är så oerhört individuellt så det är svårt att svara på hur ont du kommer uppleva det. 

Med vänliga hälsningar
Chess

Anmäl
2013-07-27 19:57 #7 av: Rajmon

Då var det dax.. På måndag 12.30 ska jag opereras! Önska mig lycka till!!
Är nervös för narkosen... Men har kikat på operationerna om och om på youtube så anart kan jag höra ingreppet sjäkva här hemma ;) Jag tycker det är intressant och är den typen av människa som.måste ha kontroll på allt, jag måste veta varenda liten detalj.
Tack till alla som delat med sig av sina erfarenheter!

Anmäl
2013-08-24 09:51 #8 av: Zofia89

Hej! Jag hade i måååånga år samma problem som du fast ändå lite olika... Mina knäleder var så lösa så fast knäna hoppade urled titt som tätt var de lika fort tillbaka på rätt plats utan att man gjorde nåt, vilket jag är glad över!

Vi stred med hälsovården i 10 år och när jag inte mer kunde vända mig i sängen utan att ha knäna urled (vilket fortfarande gjorde väldigt ont trots slappheten!) fick vi nog och kontaktade en privat läkarstation...

När vi väl kom dit konstaterade ortopeden att knäna borde opererats för fler år sedan och att dessa aldrig kommer bli normala... 1 vecka senare opererade jag vänster knä, det var snäppet värre då... De sågade loss ett senfäste och skruvade fast den igen på ett annat ställe så ledbandet blev spändare, de putsade även en massa bråsk och lösa benbitar som skavts loss längs åren, 4 månader senare opererades högra knäet, det gjordes samma där och så tog dom bort skruven från det vänstra tillika, 6mån efter andra operationen togs även högra knäets skruv bort. 

Mina knän var fortfarande lösa så kanske ett år efter senaste operationen fick jag i båda knäna en serie på 3 sprutor som skulle bygga upp mer bråsk för att stöda knäskålen, mina knän blev helt okej!

3 år efter detta började knäna krångla en massa igen men då fick jag hjälp via kommunala hälsovården och båda knäna opererades igen, bråskputsning genom titthål... Nu, peppar peppar, har mina knän varit helt okej några år igen! Visst har jag ont ibland, ilningar under knäskålarna osv. Men de hålls iaf på plats!

Nu blev detta väldigt långt.. Men mitt tips till dig är att kämpa för att få ordentlig hjälp och om de påstår att magnetröntgen inte visar nåt fel så lita på dig själv! Din kropp berättar nog om nåt verkligen är fel! Det gäller att kämpa, kämpa och åter kämpa.. Många läkarbesök hos olika läkaren och ortopeder, det finns alltid någon som tar dig på allvar!

Jag önskar dig lycka till med allt och skriv gärna hur det går! Önskar att det inte blir en lika kinkig resa som min blev, det är inte bra om det tar så länge att knäna blir så dåliga att de inte går att fixa helt! Tack vare vår kära hälsostation och att jag var tvungen att vända mig till privat läkare blev min familj dessutom 25 000€ fattigare! Så ställ den kommunala hälsovården mot väggen bara och kämpa för din rätt! Du sparar mycket pengar ;)

Lycka till!

Anmäl
2013-10-06 08:10 #9 av: Rajmon

Hejsan! Tänkte att jag kanske skulle uppdatera lite för de personer som kanske är lite intresserade av denna typ av operation eller som kanske ska göra en sådan inom snar framtid.

Jag var jätte nervös innan jag kom in och la mig på bordet där två jätte gulliga sköterskor tog hand om mig och fixade med alla elektroder och nålar. De var verkligen supervänliga och lugnande vilket kändes väldigt tryggt! Min läkare kom in och växlade några ord med mig innan de rullade in mig i operationssalen, gud vad det kändes läskigt att ligga där och se hur allt såg ut, det kändes som om man var med i en scen från Greys Anatomy!!! Det tog inte lång tid för mig att somna efter att de gav mig lugnande och allt annat. Sköterskorna berättade att de skulle ge mig lokalbedövning runt knät när jag var sövd, så att jag skulle slippa all smärta. De skulle även sätta på ett stort "bandage" runt låret för att stoppa blödningen under operationen.

När jag vaknar till efter operationen så har jag ganska ont, känner mig snurrig och ser bara suddigt, jag sa rakt ut hur jag kände och det kom fram någon till mig som troligtvis gav mig något mer smärtstillande för jag somnade direkt igen.. Nästa gång jag vaknar är jag helt klar vaken och  dum som man är, det första jag gör är att titta på klockan.. Det hade tagit lång tid.. Jag ville skynda mig hem så min kompis som följt med mig och stöttat mig kunde komma hem och fixa klart med hästarna! Det var det enda som jag tänkte på, jag kände ingenting alls då av allt smärtstillande. Jag frågade flera gånger om min vän och min mamma kunde komma in, men det fick dem inte, och jag fick såklart inte komma ut till dem heller. Jag åt en smörgås och drack ett glas vatten sedan fick jag komma ut till dem. När jag vaknade upp så hade mina sköterskor slutat för dagen så det var en ny som tog hand om mig, min läkare hade gått hem och jag var troligtvis helt död när han hade kommit och besökt mig efter operationen också..

När jag kom ut till besöksrummet till min vän och mamma så skulle jag såklart kissa innan jag fick gå som är en standardgrej. Alltså skulle jag resa mig upp från sängen och gå direkt in till toaletten. Det var väldigt smärtsamt, på en skala av 10 så var det en 9:a. Jag pustade och stönade och klarade mig själv in på toaletten där jag satt i 30min innan jag kunde kissa litegrann.. Efter 1timmes bilfärd, pigg och klar, men väldigt mörbultat så var jag äntligen hemma! Momentet att sitta i bilen är smärtsamt för att man inte kan ha benet i en normal ställning och eftersom ortosen är låst på 10grader, c:a en 7,5  av 10 på en skala av smärta. Att ta sig in och ut från bilen är det värsta...

 

Jag la mig direkt i min säng med benet i högläge och sov mest hela tiden, jag var såå trött... Jag fick smärtstillande tabletter, tramadol och panodil som jag skulle kombinera. tog tramadol morgon och kväll och panodil mitt på dagen. Jag var uppe och rörde mig så mycket jag orkade dagen efter, det var okej att ta sig fram men jag kunde absolut inte stödja någonting alls på mitt nyopererade ben vilket är förståligt! Hade lagom ont dagen efter c:a en 6:a.

3:e dagen var det samma, ledsen över att jag fortfarande inte kunde stödja alls på benet... Men försökte att röra mig så mycket jag orkade. Grejen var den att jag inte fick något schema från sjukhuset på vad jag skulle göra efter operationen, allt har jag fått googla mig till... Det var tur att jag var bra påläst redan innan operationen av ren nyfikenhet! Att jag kollat på olika operationer på youtube osv..

4:e dagen var det fortfarande likadant som de två dagarna tidigare MEN på kvällen hände något! Jag satt på en stol och hade samma tryckande smärta när det plötsligt bara försvann, jag kände ingenting alls, alltså en 0:a!!! jag reste mig upp och tog några steg helt belastat på den opererade benet och det gick hur fint som helst!!! sedan gick det bara framåt, helt smärtfritt! Det var vid lite större belastning eller när jag vände mig eller böjde mig lite, då högg det till av smärta. Det värsta var faktiskt att sova, ligga helt på rygg och inte kunna röra sig.. det är svårt, när man är van vid att ligga i fosterställning!

Efter 2veckor kom jag tillbaka till sjukhuset för att ändra ortosen till 60grader, det gjorde ont, att gå direkt från 10 grader till 60 var tufft! Men det tar inte lång tid för benet att vänja sig. Min läkare som opererat mig hade gått på semester så jag fick träffa en annan kollega som jag aldrig träffat förut men det bekom inte mig speciellt.

Jag började även köra bil den veckan, trött på att sitta ensam hemma.. Det gick hur bra som helst, men jag fick ju ha en liten speciell stil!

Jag väntade på en kallelse till nästa återbesök för att ställa om ortosen till 90grader efter 4veckor men det kom ingen så jag ringde dit. Då sa dem att jag skulle komma först om 4veckor, alltså ville dem att jag skulle gå med ortosen inställd på 60grader i 6veckor... Jag sa till dem på skarpen att det inte var så, att jag var helt säker på att jag skulle ställa om den efter 2veckor!!! Till slut gav de med sig att jag faktiskt hade rätt! Min läkare var fortfarande ledig och jag fick ytterligare ännu en ny läkare... Det kändes ingen speciellt när jag ställde om den till 90 grader för att jag hade tränat med det hos sjukgymnasten och kunde vid detta laget redan böja knäet 98grader.

Knappt fem veckor efter operationen så släppte jag kryckorna helt och kunde gå näst intill helt haltfritt! Jag kom tillbaka på sista återbesöket på bestämd tid 6veckor efter operationen, då hade jag tagit av mig ortosen helt en vecka tidigare för att det kändes så bra. Dock hade dem lyckats att avboka min tid den dagen så jag fick gå hem igen utan att få träffa mig läkare alls efter att han opererat mig. Han hade sagt till receptionisten som satt där att om jag känner mig okej så är det säkert okej, annars så får jag ringa.. 3 dagar senare flög jag till USA där jag nu ska plugga i 1,5 år.

Kort sammanfattning!

Jag är helnöjd med operationen!!! Jag låg före i tidsschemat hela tiden, slutade med smärtstillande efter en vecka, körde bil efter två veckor! Jag behövde inte lida något speciellt och jag blev positivt överraskad över hur lite smärta jag faktiskt genomlida! Jag känner mig helt trygg i rörligheten i knät och börjar sakta men säkert få tillbaka min styrka i benet!

All ris till sjukvården som faktiskt skötte allt detta på helt fel vis.. Det var tur att jag faktiskt själv var så pass påläst som jag var annars hade jag nog fortfarande haft både ortos och kryckor kvar...

Är det någon som undrar över något så är det bara att fråga på!

Förlåt för det superlånga inlägget...

Lycka till alla ni som planeras göra detta ingrepp! Jag blev iaf helnöjd med mitt!!! Från att ha levt med kronisk smärta på en grad av 7-8, till att bli alldeles smärtfri!! Det är helt magiskt!!! Visst, på insidan av knät där skruven sitter, där kan jag bli lite öm när det ligger något och trycker, men vad gör det :)

Här kan du få en liten överblick av den operation som jag genomfört!

http://www.youtube.com/watch?v=StabbdHFaqQ

Många kramar// Micky 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.