Annons:
Etikettallmänt-prat
Läst 2004 ggr
[Aquelegia]
2012-12-30 01:46

Gångna året!

HUr kändes detta året jämfört med andra?
Har ni lärt er något nytt som fört er vidare?
Vad tar ni med er till nästa år och vad lägger ni bakom er?

Prat om 2012 i allmänhet går alldeles utmärktGlad

Annons:
[Aquelegia]
2012-12-30 01:57
#1

Detta året har nog varit det värsta året hittills. Värkmässigt och psykiskt/mentalt. Visst har jag varit starkare psykiskt. Det blir man nog automatiskt när man har en livskris. Man får en anamma att ta sig ur hur illa det än är. En sorts överlevnadsinstikt i det moderna samhället.

Mitt nyårslöfte var att kunna jobba igen, i och med det ta mig ur min förbenade sjukskrivning som är en stor sorg för mig än idag. En tid jag inte önskar min värsta fiende. Fast samtidigt kanske folk blir lite ödmjukare om dom får lov att ens en dag få vara med om en sådan kris.

Livet vändes faktiskt upp och ner i år. Fick min diagnos och fick ändra hela min syn på livet. Plötsligt låg inte hela världen framför mig längre. Mycket har jag fått avstå ifrån och mycket har jag fått släppa. Dock har många nya dörrar öppnats då jag inte längre bara såg en enda sak som jag skulle göra trots jag inte var kapabel till det fysiskt.

Åkte på min första solsemester som gav mig enormt mycket energi sista tiden utav sjukskrviningen. Var skönt att bara släppa taget om vardagen och kunna se på allting objektivt.

Nästa år tar jag med mig min nyfikenhet! Släpper oron och rädslan att inte klara av det jag vill.

qawqaw
2012-12-30 10:12
#2

För mig och min familj har detta år varit ett skit år med massor av sjukhusvisstelser och oro, men nu senaste månaderna har det blivit lite ljus i den mörka tunneln. Sedan jag fick nys om hypermobilitet så har min syn på min kropp och hälsa ändrats drastiskt, jag är INTE hypokondriker jag har ingen cancer eller någon annan hemsk sjukdom. Nu nästa år börjar mitt nya liv och jag ska lära mig så mycket om hypermobilitet så jag kan ge min kropp dom bästa förutsättningar som bara går.

Chestnut
2012-12-30 12:20
#3

2012 fick en tuff start, mycket sjukhusvistelse och smärtor. Dock har jag under året växt som person och mycket med kroppen har faktiskt blivit bättre. Jag kan plugga och jag hade några toppen veckor i somras när jag jobbade, kanske inte "toppen" smärtmässigt men det var verkligen en pluggmotiverande upplevelse och jag lärde mig massor. Glad

Sen visst, året har inte varit det roligaste men det finns många stora ljuspunkter och det är mest dem jag kommer att se tillbaka på i framtiden, inte blåsproblemen, foten eller något av det andra.

Med vänliga hälsningar
Chess

Anterrabae
2012-12-30 13:29
#4

2012 är femte året i rad av kaos. Den ena katastrofen byter av efter den andra. Fördelen är att jag någonstans börjar vänja mig och är därför inte lika slutkörd mentalt. Man kan väl se det som att när det händer mycket, går tiden ganska fort ;) I år har min svärmor gått ner för räkning i sin njursvukt. Hon står på gränsen till dialys. Min svärfar fått och börjat behandla sin cancer. Min far hunnit avsluta cancerbehandling nummer två och min mor klappat ihop psykiskt. Min brorson varit så sjuk att det var riktigt oroligt ett tag, hunnit operera sig och min brorsdotter cyklade ut för trappan utan hjälm, klarade sig med blåmärken och bruten arm. Jag själv har haft den värsta hösten på många år, med värk och ögonkolaps, operation och spräckt svans, stukad fot (ev fraktur eftersom den inte blir bra) samt borrelia. Och inte minst insikten om ev EDS. Jag kommer titta tillbaka på det här året med förundran, och farsination över hur mycket som kan hända och hur ett sånt tempo av kris kan hålla på i så många år. Kommer också ihåg många fina stunder, Goa vänner och allas kärlek och stöd. Känna att trots allt, om man tar en dag i taget så är allt ganska bra. Jag har min tro, pension, jag behöver inte bråka med FK, har en fantastisk och kärleksfull dotter, make, bonusdotter, hund, katter, vänner! En dag i taget!

//Ida

Sajtvärd för Kost , Hypermobilitet Och Synskadade

RuiXue
2013-01-02 02:34
#5

2012 började någorlunda bra, men hösten har vart ett rent helvete rent ut sagt!

Tagit paus från det mesta den senaste tiden, därav min frånvaro här inne också.

Jag är inte deprimerad eller nåt sånt, bara helt slutkörd, mest fysiskt.

Jennie


Upp till toppen
Annons: