Annons:
Etikettortopediska-skador-behandlingar
Läst 3504 ggr
Zofia89
2012-10-15 08:29

Korsett...??

Hej!

Jag har diskusprolapser på 3 olika nivåer, ganska stora bråck… Har nu några gånger gått hos sjukgymnast och efter senaste gånger har jag igen tappat känsel i vänstra benet…

Jag berättade detta idag och att jag inte har gjort mina övningar pga detta, sjukgymnasten tyckte förstås att jag gjort rätt…

Så nu till allt lugnat sig igen ska jag använda korsett, hur går detta ihop med överrörlighet? Jag ska förstås inte använda den hela tiden, främst på promenader och när jag är mer på benen… Men känner mig endå lite orolig…

Har någon här erfarenhet av överrörlighet och korsettanvändning?

Tacksam för svar och råd! =)

Annons:
hus-musen
2012-10-15 10:40
#1

Beror ju lite på vad för sorts korsett, och hur du använder den!

Jag har korsetter ibland, de är underbart sköna för avlastning. Men har man dem för ofta så tappar man ju muskulaturen, vilket kan vara en katastrof för redan sladdriga leder och dålig muskulatur. Korsetten tar ju över musklernas jobb på gott och ont såklart.

Men med dina problem så vet jag inte, hade nog rådgjort med flera läkare och sjukgymnaster för att komma fram till bästa lösningen :)

Qui dormit, non peccat

 


Zofia89
2012-10-15 11:22
#2

Tack :-) ja jag är rädd att tappa muskulatur och tänker använda den så lite som möjligt… Ska nog kolla upp med ortopeden då jag har tid hos honom 29.10 :-)

[Aquelegia]
2012-10-15 13:12
#3

Det där med stöd med mera är verkligen toppen för oss för att kunna hålla minska musklernas överansträgning. Det ger musklerna vila och man orkar mera dagen efter tex.
Jag har fått höra TRÄNING TRÄNING TRÄNING men jag orkar inte höra det mer. Så less på att höra påståenden att "tränar du hårt släpper det efter ett tag" NEJ det gör det INTE.

Har insett att träna styrketräning på den nivån jag gjorde i våras bara förvärrar, för skadar jag mig får jag alltid börja från ruta ett då jag tappar muskulaturen bara efter någon vecka på grund av grundproblematiken. Man kör slut på sig själv och sliter framförallt ut kroppen.

Börja med att lära dig klara av vardagssysslor. Min enda träning just nu är att gå till jobbet och där se till att jag använder rätt muskulatur.
Använder jag rätt muskulatur så bygger jag upp hållbara muskler genom "vardagsmotion" den varsammaste träningen man kan ha. Sedan när jag klarar mig bra i vardagen först DÅ kan man börja fundera på mer träning i form av styrketräning. Annars så rekommenderar jag endast och enbart stabiliserande och rörlighetsträning. Detta för att det är det man har problem med. Så länge grundfysiken inte finns finns inget positivt med annan träning än grundläggande.

Har du en bra grundfysik så hamnar man inte lika lätt i bott under dom sämre perioderna.

Jag har fått detta styrkt av min sjukgymnast, läkare, kbt terapeut, Personliga tränare OCH det gick ett program om det häromdagen i "vetenskapens värld"

Lägg fokus på en sak åt gången och sikta på realistiska mål. Att du ska kunna lyfta en soppåse, att du ska kunna handla 1 gång i veckan utan korsetten osv korsetten kommer hjälpa dina muskler att slappna av och det kommer göra dom mer mottaglig för träning. Tränar du med en skadad kropp så kämpar denne bara emot och det blir kaos.

Ge dig inte vad någon än säger så MÅSTE man få ner värken FÖRST innan man kan börja träna. Man får tyvärr inte ner smärtorna genom träning! Jag har överbevisat alla i min vårdkrets som påstod att träning gör mig "frisk"

Har du tappat känsel i benet dessutom så är det ett stort varningstecken på att träningen inte var bra.

Chestnut
2012-10-15 13:23
#4

¨Jag tycker att du ska använda korsetten som din sjukgymnast anser tills återbesöket. Domningar i benen är allvarligt och definitivt något som din ortoped behöver titta närmare på. Träning låter absurt i nuläget innan ni vet så att inte någon disk kollapsat helt med risk för bestående skador.

Med vänliga hälsningar
Chess

Zofia89
2012-10-15 13:26
#5

Jo detta har jag oxå märkt med träningen… Det är inte det att kroppen inte är van.. Den blir inte bättre med hård träning… Men detta har ingen vårdperson ännu förstått hos oss… Var precis på promenad med korsetten… Första gången på evigheter det verkligen känded SKÖNT med en promenad på över 15 min :-) men håller med dig till 100%!

Chestnut
2012-10-15 13:28
#6

Hård träning har jag aldrig blivit rekommenderad… Däremot lagom träning!

Med vänliga hälsningar
Chess

Annons:
Zofia89
2012-10-15 13:31
#7

Mig försöker de få att göra relativt hårda styrketräningar =(

[Aquelegia]
2012-10-15 13:48
#8

#7 Mig med i 1 års tid men nu jävlar satte jag ner foten för på grund av pressen att träna så går jag nu med en skdad höft som först efter ett år beordrats vila. Tack för den nu när jag är åter i arbete. Hade ju varit fantastiskt att få ha fått vila när jag ändå var sjukskriven! Blev tom hånad ofta under träningarna "vad sakta du cyklar" "vad klen du är" i skämtsam ton men det syftades ju på att jag BORDE ta i mer för annars skulle jag ju aldrig bli bättre.

Genom att du har korsetten lär du dessutom ryggen att gå i rätt läge. För har du ont så går man ju automatiskt fel för att försöka slippa undan värken. Ryggen klarar inte heller att hålla sig upprät när den ör skadad.

Blunda ALDRIG för när du har som jag kallar det "ajont" när det är okej ont/ömhet så beror det på grundproblematiken MEN när du har ont och kroppen skriker nej så FÅR du inte anstränga dig! Skittråkigt men så är det. Det är det hållbara i längden att lyssna på kroppen. Men självklart ska man underhålla kroppen, vilket du ju gör genom promenader. Varenda diskning, matlagning är ett tillfälle att träna!Glad

Zofia89
2012-10-15 13:56
#9

Jo lyssnar nog främst på kroppen =)  Jag brukar få höra att "det ska göra ont, då vet man att man gör rätt", då kan ju de andra gå omkring å ha ont då men jag ger mig inte in på en sån stig…

[Aquelegia]
2012-10-15 15:29
#10

#9 Idioter säger jag då! När jag tränar så är det när kroppen är mjuk och följsam. Då känns träningen nästan som massage, svårt att förklara men det är verkligen SKÖNT att träna när man verkligen orkar. Då brukar jag dock ej köra styrketräning hårdare än att jag klarar repsen UTAn att ha ont. Så fort jag känner ont minskar jag vikten. Då får du hållbara och mjuka muskler. Tar du i så att det gör ont gör musklerna det dom inte får göra och det är att överkompensera. Klart man vill nå målet att vara så stark att musklerna inte behöver överkompensera men det gör dom så länge amn är skadad så vila emellanåt är ett absolut måste. Sedan behöver man träna på ett sätt man inte lär sig på sjukgymnastiken och det är att snabbt dra till sig tyngden men när man ger efter hålla emot vilket ger långa muskler. Gör man tvärtom, tar i när man drar tyngden mot sig så får man korta muskler som visst är starka dom med men inte hållbara!

Zofia89
2012-10-15 16:39
#11

Sant… Det var verkligen skönt idag att promenera!

Oftast efter 15min vill jag bara sätta mig ner på vägkanten och gråta för att styrseln i benen försvinner och jag känner att jag inte KAN…

Jag är van vid att kunna ta typ 2h promenader utan problem och det är ju så frustrerande när man inte klarar av samma saker som alltid tidigare!! Har varit sjukskriven sedan mars…

Dessutom är jag överviktig så läkaren och sjukgymnaster lägger ju ännu större press på mig…

Mina viktproblem började redan i lågstadiet när jag fick problem med knäna men ingen hjälp… Läkarna hittade på att jag hade växtvärk, överansträngning mm. men när allt bara blev värre tog vi kontakt med privat läkare efter högstadiet då jag tog ett mellanår… Jag hamnade på akuta operationer med båda knäna… Men när jag äntligen fick den hjälpen hade jag ju gått upp 40kg då jag knappt kunde gå utan att knäna åkte urled… Tom i sängen om jag låg på rygg och vände mig på sidan pekade knäskålarna fortfarande upp i taket…

Nu har jag haft problem med ryggen av och till i 6år… De har aldrig ens röntgat förrän nu i mars och OJ, 3 stora diskusprolapser, ett sentralt, ett höger och sista vänster… Alla i de 3 sista kotmellanrummen i ländryggen… Min ortoped har sagt att de inte kom när jag hostade till en gång i mars, utan jag har haft buktande diskar redan länge, men hostningen var droppen som fick bägaren att rinna över och det blev prolapser…

Så försök gå ner i vikt då man inte kan röra sig som normala människor =( Och läkaren mm. bara öser på om träning träning träning… Man blir så ledsen =(

[Aquelegia]
2012-10-15 19:01
#12

#11 När det gäller vikten så är det ju väldigt ogynsamt i ditt tillstånd. Det enda du kan verkligen göra är att se till att inte tröstäta. Jag gör det. Jag är ännu smal men har gått upp några kilon under sjukskrivningen 7 kilo faktiskt som mest men får bukt med det genom att äta mycket soppa och äta mycket grönsaker. Jag är emot totala livsstilsöfärndringar utan satsar mer på att vara medveten om vad jag äter. Det låter som att du haft problem med vikten ett tag och då måste man ha både dietist OCh personlig tränare med i leken. Likadant som för mig en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Det är aldrig bara en person som kan hjälpa en vidare utan det är hjälp på ALLA plan som får en att komma någonvart.

Har du både skada och en övervikt att kämpa med är hård träning bara raka vägen till kollaps. Tycker du ska ha korsetten och först ta tag i din övervikt (den psykiska aspekten av den, med psykiskt välmående kommer även viktnedgången!) och SEN ta tag i ryggen. Allt på en gång blir bara för galet för dig. En övervikt är mer psykiskt problem än fysiskt. Du måste själv känna att du har ett mål, små små delmål. Att satsa på "bli frisk, snärt och smal" är ett orealistiskt mål. Det är knappast vad du behöver få höra nu!

Tycker du skall ta hjälp av en KBT terapeut som är till för att man skall lära sig nå ett mål åt gången. Man sätter upp ett realisitkst mål såsom "jag skall kunna acceptera min situation för att kunna se möjligheterna bortom" då lär du dig rätt tänk för att kunna nå dit för att bereda väg för nästa steg.

Zofia89
2012-10-15 20:00
#13

Som tur vet jag ju precis var problemet sitter, för stora portioner, tröstätning, stressätning och lite "äta för att jag har tråkigt" till på det… Jag vet precis vad jag BORDE göra men av någon anledning har jag inte viljan =( Oberoende hur mycket jag skulle VILJA ha viljan…

Detta kan i sig delvis bero på mitt ex som lämnade mig för ett år sedan… Vi var tillsammans i 7år och 4 av de åren gick på hans krav om att jag skulle gå ner i vikt, annars skulle han lämna mig… jag gjorde ju allt jag kunde, men halvhjärtat… Lyckades gå ner lite, sen upp igen osv… Så till slut lämnade han mig för att jag är för fet och "sjuk hela tiden", han kunde inte vara med nån som åker in på operationer en gång i året…

Så för mig känns det som jag inte VILL göra nåt nu, jag vill vara som jag är och inte stressa… Men jag tänker dagligen på vad jag sätter i mig och har lämnat bort typ allt "extra"… Men klarar inte just nu att tänka banta banta banta… Tyvärr =)

Annons:
[Aquelegia]
2012-10-15 20:50
#14

#13 Därför KBTn kan vara bra för dig så du får den där viljan ATT göra något åt det. Jag förstår dig fullt ut att du äter det krävs extremt mycket vissa dagar för att jag inte skall vräka dagligenObestämd

Exets krav var "tough love" men på egoistiska skäl! Inte konstigt du inte gick ner i vikt när det bara var för att han skulle älska dig. Hur mycket hade du älskat dig själv i slutändan om du gått ner för hans skull? det löser ju liksom fortfarande inte dina problem till varför du tröstäter. Hade han gett dig stöd och hjälpt dig på vägen hade det ju varit ett gemensamt mål. Nu var det hans och inte ditt mål!

Nej nej inte banta! Bara göra så att du blir mättare på annat än det man går upp i vikt av. Tex ät en frukt medans du lagar mat! Då är du inte lika hungrig vid maten. Eller ät en liten sallad innan /till fast du äter den först. Det fyller ut magen för det svåra är just att inte känna den där "mättheten" när man tröstäter.
Sitter i detta nu och knaprar på torkade äppelringar för att hålla suget i schack. Du ska absolut inte lägga någon energi du inte har på att tokbanta men lite i vardagen gör att man iaf slutar att gå upp. Känner att vi gått ifrån ämnet lite nu men så du inte behöver känna stressen över vikten man måste inte ta hårda tag bara för att man har ett problem. Man behöver ju hänga med mentalt också!

Zofia89
2012-10-16 07:50
#15

Tack så mycket för råden! =) Vädigt bra skrivet =)

[TrollKvinnan_66]
2012-10-16 10:24
#16

Jag fick korsett redan som ung, som stöd och för att ej ta ut rörelserna för mycket och för att räta ut min rygg (skolios - bröstkorg)

Hade en som satt som ner över höfterna och upptill under bysten, den var av nylonliknande tyg med skenor insydda och breda korsband i ryggen…(hudfärgad) den hjälpte mig mycket och jag önskade nästan jag hade den kvar nu =) då jag känner av och behöver stödet på tex. promenader och även vid städningen - dammsuga/skura!

Skulle även behöva nått stöd som ge rmöjligheten till vila för nakcen, har luxationer i nacken och det börjar bli obehagligt! Misstänker att man får köpa sånt själv…men inväntar att utredningen skall bli klar så jag kan få någon form av hjälp från sjukvården med vad och vilka som är bra - olika hjälpmedel…

Har svarta låga stöd för händerna men behöver för hela handen upp på handleden och även fingrarna och även för fötterna - vristerna så det är väl det skall skulle vilja prova och kolla upp, snarast!

Prata med sjukgymnasten kring korsetten, prova…och du har fått bra tips och råd ovan också! Bästa sajten ever detta… =)

RuiXue
2012-10-16 23:33
#17

#16 Korsetter och stödkragar osv. kan man få hos OTA, bara be sin läkare om en remiss. Jag fick komma till OTA innan jag hade min EDS diagnos.

Jennie


Upp till toppen
Annons: