Annons:
Etikettallmänt-prat
Läst 2718 ggr
Chestnut
2012-05-26 20:23

Ilskehantering?

Oavsett om det är sjukdomen, vården, omgivningen eller andra saker i livet vi är arga/ilskna/frustrerade över så finns det olika sätt att hantera saken på.

Hur hanterar ni ilska och frustration? Slänger saker i väggen, lagar mat, sitter och gråter eller…?

Med vänliga hälsningar
Chess

Annons:
kkarinn
2012-05-26 20:33
#1

gråter!!!! blir deppig och inåtvänd! gömmer mig under täcketTungan ute

har en känsla av att nån dag kommer alla känslor där inne ut i en explosion….

hus-musen
2012-05-27 11:52
#2

Blir mer inåtvänd än vad jag är vanligtvis. Ilska och frustration leder inte till något gott, bättre att lära sig att koppla ifrån och fokusera om, annars blir man galen.

Qui dormit, non peccat

 


[Aquelegia]
2012-05-27 12:16
#3

Drar mig undan och pratar inte med någon, blir så onödigt konfrontationsvillig annars, stänger av telefonen och gör bara det som asbolut måste göras. Sover mycket och när jag gråter ut då vet jag att ilskan gått över.

[Tassy]
2012-05-27 13:30
#4

Väldigt blandat, nog lite av varje. Tungan ute

Chestnut
2012-05-27 13:38
#5

Senaste tiden har det blivit att få utlopp direkt genom att kasta saker (skor, tomflaskor, mobilen etc) mot en vägg eller ner i marken och därefter gråta en stund. Det är för mig effektivt för då får jag utlopp för alla känslor på en gång och kan därefter göra något konstruktivt åt saken istället för att deppa helt 2-3 dagar.

Annars är jobba med hästarna eller göra något fysiskt (gräva rabatter, sticka ut och springa, putsa fönster, storstäda) ett bra sätt men det förutsätter ju att kroppen är i hyffsat skick.

Med vänliga hälsningar
Chess

[Aquelegia]
2012-05-28 00:18
#6

#5 Förstörde för mycket viktiga grejjer och en gång kan jag ju berätta. Det var en ganska sjuk situation jag och sambon befann oss i när jag en dag var helt ur spel, hade jobbat alldeles för mycket och det var kort efter ryggskottet då jag knappt kunde gå upprät. jag förstod då inte än vad det var som hände med mig utan jag var bara totalt förstörd fysisk.

Grät hysteriskt för ingenting och var ganska våldsam av mig (dock aldrig mot sambon) Jag höll på att laga mat och jag var helt frånvarande så allt misslyckades och när pastan kokade över var droppen nådd. Jag skulla skölja av pastan i kallt vatten i en sil och jag råkade tippa ner allt i diskho, tog en näve pasta och slängda över köksgolvet varpå sambon säger "nej nu ger du dig sådär beter du dig inte då kan jag ju likagärna göra såhär" han tar tag i en fantaflaska och börjar hälla ut den på golvet.

Jisses vilken tankeställare det blev för mig. Insåg att dom utbrotten inte kan fortsätta, jag förstörde bara för mig själv.

Där stod vi i köket bland pastan och fanta och garvade åt hur löjligt det såg ut ^^

Deppar hellre i några dagar än blir sådär hysterisk. Det tog för mycket energi och omgivningen mådde dåligt över att se mig så frustrerad.

Annons:
RuiXue
2012-05-28 23:39
#7

Blir inåtvänd, tystlåten och gråter när ingen ser. Är jag runt folk som förstår mig så kan jag låta ilskan rinna ut genom att förnedra det jag är ilsken på, på bästa möjliga vis, det vanligaste är med en massa ord som jag inte kan skriva härSkäms

Jennie


Upp till toppen
Annons: