Ehlers Danlos (EDS) & Hypermobilitetsyndrom (HMS)

Frustrerad 16 åring.. kan det vara EDS?

2012-02-08 10:13 #0 av: Ellett

Hej! Oh vad glad när jag hittade den här hemsidan.

Jag försöker med allting just nu, för jag är i stort behov av ett par öppna ögon och hjälp.

Jag har i ett års tid haft väldigt ont i kroppen, och har antagligen utvecklat fibromyalgi (kroniskt smärttillstånd). Innan dess hade jag förstås också en himla "otur" hela tiden! Jag har drabbats av mycket konstiga åkommor längs min hälsoresa genom livet. Jag har listat mina symtom (försökt att få med i princip allt) men det kan vara så att jag har missat någonting. För till slut stänger man av, när man inte orkar ta mer. Jag misstänker själv att det inte räcker med en fibro diagnos, utan att någonting annat underliggande är väldigt knas i min kropp! Jag är sjukskriven ifrån skolan, och har inte klarat den flytande på flera år. På grund av all denna "otur", som läkare jag träffat vill kalla det. Jag ser en röd tråd, det gör även vissa sjukgymnaster. Men dessa har ju inte så mycket att säga till om tydligen.. Men jag vägrar att gå i ingemansland! Vill inte vara sjukskriven hela livet. Vill gå i skolan och skapa en framtid! Snälla hjälp mig, vad tror ni? Kan detta vara EDS? Var ska jag vända mig? Jag visar en bild också, på min arm. Här är den till och med morgonstel..

Här har ni min lista:

  • Täta infektioner

  • Magproblem såsom diarre, svår förstoppning och magkatarr (dyspepsi),
    ofta uppsvälld mage efter måltid. Laktosintollerant är jag också.

  • Fruktansvärd huvudvärk, varierande karaktär

  • Överrörlighet som gör att jag känner mig instabil, och har ibland svårt
    med balansen. Vrickar mig lätt, speciellt fotlederna
  • Har åtta poäng på Beighton skalan, hade nio innan musklerna drog ihop sig som försvar i rygg och nacke.

  • Leder som "knixar" (höfter, knäna, axlarna,käken, fingrar,
    fotleder, handleder, nacke och rygg osv. Finns nästan ingen led som beter sig
    på ett bra och fungerande sätt fullt ut. Har väldigt jobbigt med vänster axel
    (läs mer nedan) och vänster höft, höften klonkar vid nästan varje steg jag tar.
    ONT gör det.

  • Nervsmärta i axeln på vänster sida, skuldran på den sidan har fastnat
    lite i konstigt läge och pekar utåt. Gör ondare när den knixar, som jag kallar
    det. Hugger till plötsligt. Man tror att en nerv ligger i kläm där.  Nervsmärta
    även i händer. (kommer plötsligt!)

  • En känsla av att aldrig få energi, alltid utmattad både i huvud och
    kropp, mer eller mindre.

  • Tappar ord, minnet sviker då och då

  • Ständig smärta i hela kroppen. Har utvecklat ett smärtsyndrom, som
    förvärrar all värk jag upplever. Väldigt öm i muskelfästen, senfästen, muskler
    och leder. Har många triggerpunkter pga. smärtsyndromet. Värken började
    egentligen i nacke, huvud och rygg från allra första början. Minns att jag
    kunde vrida och röra, bända och så vidare på huvud och nacke hur  mycket som
    helst tidigare. Nu sätter musklerna stopp, dom har blivit förbannade och gör
    svinont.

  • Tyngdkänsla, som att någon står på mina axlar, men även
    "elefantben" som svullnar.

  • Väldigt ont vid mens, inte riktigt regelbunden. Magproblemen blir värre
    runt omkring. (Innan, under och vid ÄL) Även värken och orken blir värre.

  • Kronisk spottkörtelinflammation på vänster sida

  • Dimsyn som kommer plötsligt, har glasögon för översynthet, men dessa
    hjälper inte då. Även väldigt ont i ögonen.

  • Tunn känslig hud, väldigt mjuk och lite degig.

  • Hade näsblod nästan varje vecka när jag var yngre...

  • Blåmärken som jag inte kan ”identifiera”

  • Hjärtklappning, ibland i samband med ytlig andning, och lite smärta i
    bröstet

  • Darrig i kroppen och väldigt muskelsvag.

  • Yrsel, har väldigt ofta svimningskänslor, och svimmar lätt.

  • Lågt blodtryck, skiftar mycket fram och tillbaka när jag ställer mig
    ifrån sittandes/liggandes (kollat detta några gånger på lasarettet, eftersom
    jag mår dåligt av det)

  • Ofta illamående

  • Störd sömn, känslan av att aldrig bli utsövd.

  • Dålig cirkulation i händer och fötter, de kan bli iskalla och skifta i
    vitt, rött och svagt blått. (Raynauds syndrom trodde man på Karolinska)

  • Domningar i olika kroppsdelar, speciellt armar och händer.

  • Känslig, vill liksom bara blunda och stänga in mig ibland. Som om jag
    var allergisk mot ljus och ljud.

  • Pirr i benen, speciellt på natten. Vill nästan hugga av dom ibland..

  • Upplever att det är skönt att lägga fotleder och handleder i ytterläge
    när jag ska sova. För att dom "lugnar ner sig lite". Får dock mkt
    ondare när jag sedan vaknar...

  • Lite avvikande känsel, pirrar, sticks, bortdomnade områden osv.

  • Oidentifierad knöl bakom höger öra, tros vara en körtel, enligt en
    läkare. En annan trodde på brosk. Mysterium.

  • Temperaturväxlingar får mig att må pyton.

  • Morgonstel, har väldigt svårt att komma igång på morgonen. (Hör ihop med
    smärttillståndet visserligen)

Jag kan med några ord beskriva känslan av att bo i min kropp.

Jag känner mig som att jag går i en evig uppförsbacke, där jag ofta
faller tillbaka. Jag kan känna mig helt genomskinlig. Så trött att det liksom
inte finns någonting av mig kvar nästan.

 

Anmäl
2012-02-08 10:25 #1 av: Ellett

Måste tillägga en grej! Mamma är också överrörlig, och hon är ofta vädigt trött. Har endast smärtproblematik på vänster sida av kroppen, men hon har mer problem med kärlen. Hon har alltid massor av blåmärken! Bara man trycker lite på henne så får hon blåmärken.

Hon har "bränt näsan" eller hur man ska uttrycka det. På grund av att hon blödde näsblod från båda näsborrar ofta.

Hon har kraftig mens, och hon har också väldigt ont i samband med detta.

Vi har också luskat fram att hon började inte att gå förräns hon var drygt två år. Vilket inte är så himla vanligt hos ett "annars så friskt barn".

Har förstått att det är viktigt att gå igenom sånt här. För att få en bra bild.

Anmäl
2012-02-08 12:31 #2 av: Chestnut

Låter som ett typfall av EDS. Beroende på vart du bor i Sverige är det olika vem som utreder.

Med vänliga hälsningar
Chess

Anmäl
2012-02-08 12:51 #3 av: [Tassy]

Säger som ovan, skolboksexempel på EDS.

Det finns några andra åkommor som hänger ihop med detta också som du nämner, bland annat snapping hips, restless legs och inflammation i revbensbrosket.

Du har gjort en jättebra lista, den ska du spara och ta upp med en läkare som är kunnig om EDS.

Du ska absolut utredas för EDS, men ibland får man strida för sin rätt, så du är beredd på det. Många läkare är okunniga och sätter sig på tvären, men ge dig inte. Då får man leta nästa.


Anmäl
2012-02-08 14:21 #4 av: hus-musen

Håller med jag oxå, solklart exempel på EDS, och du kanske har IBS oxå? 
Du beskriver som jag känner mig, stelheten, ömheten, pirriga ben, temperaturillamående, osv.

Du skrev karolinska, vilket karolinska går du på?

Anmäl
2012-02-08 15:26 #5 av: Razzora

Håller med Tassy fullständigt. Du måste verkligen kämpa för din sak. Ge inte upp om det skulle vara så att du får en idiot till läkare. Utan fortsätt att söka en vettigare läkare.

Det låter verkligen som du har EDS, men den diagnosen måste du ju få från en läkare.

Så försök att hitta en vettig läkare så att du kan få hjälp med att få en diagnos, så att både kan känna dig lugnare + att då kanske kan få hjälp att slippa några utav dina problem.

Anmäl
2012-02-08 15:38 #6 av: Ellett

Jag börjar nästan att gråta när jag ser alla svar.. Jag har blivit känslig på äldre dar (skämtar). Tack snälla för att ni tagit er tid och läst!

Jag ger mig aldrig, är riktigt envis. Men jag har en loj läkare som trampar lite på samma ställe. Det händer liksom inget mer än det som har gjorts. Blodprover och utesluten reumatisk sjukdom. Sedan tog det stopp, hon har inte tillräckligt med kunskaper inom detta område tror jag.

Jag bor på Gotland, och har en läkare på barnmedicinska mott. på visby lasarett. Var uppe på Astrid Lindgrens för några månader sedan för att utreda Bechterews, men det hade jag ju inte. Min överrörlighet ville man inte "bråka med" och kolla upp just då, för att jag var så öm... så inget mer gjordes mer än att man konstaterade att ont, det lär jag ha hela livet!

Jag ska be om att min läkare skickar mig vidare, men jag vet inte vart. Hon har själv sagt att hon inte är bra på överrörlighet, EDS osv. Så jag förstår inte varför hon inte gör någonting?! Jag hoppas på att jag slipper skrika mig till att hon ska remitera mig till någon mer kunnig, men krävs det så är jag beredd!

Har hört talas om att det finns nåt team i Västervik?

 

 

 

Anmäl
2012-02-08 15:43 #7 av: Chestnut

Risken finns att västervik har lagt ner... Osäker på vad som gäller, har hört olika saker. Men be din läkare skriva remiss dit iaf, kanske finns någon läkare kvar med EDS kunskap?

Med vänliga hälsningar
Chess

Anmäl
2012-02-08 15:45 #8 av: kkarinn

jag känner igen mig som tusan..

Fick höra "du kankse har växtvärk" HAHA ja..(är 22år.)

 

sen kollade dom mina tänder och ögon och såg att det va nått fel, så blev skickad rätt och undersökte min kropp, när dom såg hur pass överrörlig jag var, vart det inge tveckan om annat än Eds Glad

Anmäl
2012-02-08 15:54 #9 av: Ellett

#7skrivet av Chestnut: Okej, vilken otur isåfall! Du vet inget annat ställe eller någon annan läkare som är duktig? Jag ska i alla fall ta upp tanken för läkaren, och se hur hon reagerar. Jag är trött på att inte bli sedd. Men jag verkar inte vara ensam om den saken.                                                                                                                #8skrivet av kkarinn: intressant! Haha, det är ju skrattretande sorgligt. Växtvärk? När man har växt klart då eller? Hur lång blev din resa innan du fick din diagnos? Och vad var det som såg "fel" ut på tänder och ögon? Nyfiken.

Anmäl
2012-02-08 15:55 #10 av: Razzora

#6 Det är ju därför denna forum finns för att få hjälp från andra som har haft likanande erfarenheter.

Det finns ett team i Västervik. Men då måste du ha en remiss från en läkare för att kunna gå dit. Tror att de har 3 veckors kurs eller mer intensiv kurs på några dagar.

Tar nog tyvärr lång tid innan du kan få tid där. Min läkare vägrar ge mig en remiss dit. Så jag håller på själv och bråkar med läkare och vårdcentralen för att få en remiss antingen till Västervik eller till någon klinik nere i Lund för att se om de kan se om det är möjligvis EDS som jag har (har bara blivit konstaterad att jag har HMS).

Men de i västervik vad jag har hört ska vara riktigt bra. Men de "behandlar" bara de som har HMS och inte EDS.

Anmäl
2012-02-08 16:29 #11 av: Ellett

#10 Ja, det är ju jättebra. Att få bli lite förstådd och trodd, är en skön omväxling.

Okej, då förstår jag läget. Men det är ju ingen omöjlighet att man kan få komma till någon duktig läkare, det gäller väl bara att hitta rätt. Även att läkaren man har, förstår att man behöver mer hjälp än smärtstillande... Allting tar tid har jag förstått, och den som gapar mest får mest hjälp (och bäst?). Man får kanske plocka fram boxarhandskarna?! Inte bokstavligen dock.

Du skriver att de i Västervik bara behandlar HMS patienter, men de kan ställa en EDS diagnos? Jag förstår inte riktigt tyvärr.

 

 

Anmäl
2012-02-08 17:06 #12 av: [Tassy]

Klart det känns tungt och man tappar modet när man har så ont, och man dessutom måste kämpa för sin sak!

Det är ett helvete som jag tror samtliga här inne har erfarat i någon grad. Vi är många här som stöttar dig i din kamp. Vi får försöka hjälpas åt att hitta ett bra ställe som kan ta emot dig, och besvara dina frågor så du har lättare att stånga dig fram hos läkarna. I och med att EDS är såpass okänt så måste man tyvärr plugga på själv i 9 av 10 fall. Rynkar på näsan


Anmäl
2012-02-08 17:15 #13 av: Razzora

#11 Västervik behandlar endast patienter med HMS men inte med EDS.

Tydligen så tycker dom att EDS är svårare att behandla än HMS, det var det jag fick förklarat för dom. Så de ställer inte någon diagnos om du har EDS. SOm sagt det var de dom förklarade för mig. Men ring dom du så kanske de har ändrat uppfattning om vad de behandlar och så.

Anmäl
2012-02-08 18:08 #14 av: hus-musen

#6 Låter exakt som min läkare, hon säger samma sak att hon inte är bra på EDS, så hon vill bara göra blodprov och utesluta andra reumatiska sjukdomar och jag kommer ingen vart. Har säkert lämnat 20 blodprov som inte visar något (eftersom jag inte har en reumatiskt sjukdom suck).
Har tack och lov fått min diagnos fastställd, efter ett års tjatande om remiss till klinisk genetik för att utreda EDS. Så ge inte upp!

Klart man blir nedslagen, synnerligen när man får känslan av att ingen lyssnar eller förstår. Då är det här forumet toppen, här stöttar vi varandra Glad

Anmäl
2012-02-09 10:21 #15 av: Ellett

#12 Japp, det är ingen lek! Jag har läst mycket, och jag märker att ibland tar det väääldigt lång tid innan man kan få svar och förklaringar. Men jag vill hela tiden kämpa, för att någonting ska hända! Ibland behöver man extra stöd och pepp, så det känns jättebra att jag hittade hit.

Mamma och pappa, kan inte alla gånger förstå heller. Vilket dom tar väldigt hårt. Pappa skulle gärna vilja "göra allting bra", och mamma är frustrerad, men precis som jag har hon backat och bara nickat när vi varit på läkarbesök. Vi måste tuffa till oss!

Jag känner att min läkare bara behandlar del för del, och inte alls tänker på helheten. Som att hon bara vill skjuta undan problem, innan hon har samlat alla symtom osv.. #13 Okej, det var lite tråkigt. Lika bra att komma till någon som är bra på både HMS och EDS direkt tror jag. För min del iaf. #14 Ja, herregud.. jag har bara en spontan tanke. Som reumatiker är man väl oftast stel i lederna? Ser man inget på blodprover, så kan man väl lägga ner den misstanken. Lite märkligt, men det beror väl helt enkelt på okunskap.

Klinisk genetik, vad innebär det? Jag kanske kan be om att få komma till en genetiker? Är det en bra idé?

Det känns som att ni alla varit med om en del, jag känner mig inte alls lika ensam nu. Vad många kämpare det finns där ute!

Anmäl
2012-02-09 11:29 #16 av: kkarinn

jag fick min diagnos på klinisk genetik Glad

Anmäl
2012-02-09 11:36 #17 av: [Tassy]

Klinisk genetik finns på större sjukhus, jag tror det är universitetssjukhusen som har det. Dock har många slutat att diagnosticera EDS nu. Personligen känner jag bara till Uppsala nu som ställer den diagnosen. Klin.gen. vill att andra, t.ex. reumatologer m.fl. ska ställa EDS diagnos i stället. Göteborg tar inte emot längre enligt egen utsago.

Reumatism kan du nog släppa jo, din läkare kör nog på det spåret hon/han känner bäst till är jag rädd Obestämd

Ni måste absolut tuffa till er hos läkaren, annars lär han/hon fortsätta att köra över er. Ta plats, det är DU som behöver hjälpen. Ni är inte i skolbänken. Flört Läkare kan vara respektingivande och lite otäcka när de ser så viktiga ut, men tro mig, dom flesta är mesproppar där banom fasaden Tungan ute


Anmäl
2012-02-09 20:31 #18 av: hus-musen

#17 Klinisk genetik (karolinska solna) ställer oxå eds-diagnos, finns iaf 2 stycken där som kan ge diagnos.

Anmäl
2012-02-09 23:33 #19 av: Razzora

Vad jag vet och jag försöker att ta mig till klinisk genetik i Lund. Men det verkar vara svårt att komma dit.

Det är bara att kämpa på!

 

#15 ja det är nog ganska många som inte förstår oss, och värst är väl kanske dom som är i vår närmaste krets. Vet att det min familj inte har börjat att acceptera att jag har problem förrens den senaste året. Sambon förstår inte alltid hur jobbigt det kan vara. Även om man försöker att förklara att ibland så kan man klara av saker som man andra dagar inte kan göra.

Men det är bara att tjata och försöka då dom att förstå. Det gäller även läkaren. Och om de inte vill förstå eller om de helt enkelt inte har den kunskapen som behövs så är det bara att söka till en annan.

Tror att det även finns några ortopeder som kanske kan diagnostisera EDS.

 

 

Anmäl
2012-02-11 12:35 #20 av: [Tassy]

Vad bra att det finns fler ställen som ställer diagnos!

Vi kanske borde försöka få ihop nån typ av lista på ställen som kan ställa diagnos?


Anmäl
2012-02-13 17:02 #21 av: Ellett

Jättebra förslag Tassy! Det verkar som att det gändå finns en del ställen att söka sig till ändå! På onsdag är det dags för läkarbesök. Jag laddar till tusen denna gång, för nu jä*lar ska det hända grejer! Har ni några tips till mig? En lista att följa kanske? Med eller utan föräldrar?

Anmäl
2012-02-13 19:00 #22 av: hus-musen

#21 Beror på om dina föräldrar hjälper eller stjälper ;) Ibland kan det hjälpa att ha ett stöd med sig om personen ifråga inte är rädd för att prata.

Men en lista, absolut! Finns inget värre än att stå där med tunghäfta och så har man glömt hälften av vad man skulle säga och så kommer man på det när man har gått därirån.

Anmäl
2012-02-13 21:48 #23 av: Zofia89

Låter som mig!! Hade ca. 80% samma problem som du men har inte fått några svar på varför allt är som det är...

Har även fått en stämpel i pannan av att jag är "lat" och ofta sjukskriver mig... Att arbeta i ett skolkök är rätt fysiskt och tungt, ibland klarar man det bara inte!!!

Så nu vill inte dom ta mig som vikarie längre och jag känner mig oduglig, vågar inte söka jobb för är så rädd att inte klara det =(

Anmäl
2012-02-14 12:19 #24 av: [Tassy]

#23 Men aj! Skolkök är också ett utav de tyngsta jobben, och kan ju ta knäcken på en fullt frisk Rynkar på näsan

Förstår att du oroar dig, men tänk att du har haft ett av de svårare jobben utefter dina förutsättningar om du har problem med kroppen. Alltså har du större chans att lyckas med ett lättare jobb. Glad


Anmäl
2012-02-15 15:13 #25 av: Ellett

#23 Hu, stackare.. Det är inte okej att det går till på det här viset. Fortsätt kämpa på! Ta ett lättare jobb, jissus skolkök måste vara riktigt tungt ju Förvånad Jag själv har för övrigt varit iväg på lassis idag. Är riktigt sketatrött och tårarna bara rann innan jag kom in till läkaren. Har laddat nåt fruktansvärt! Jag är riktigt nöjd med "min insats", men måste säga att jag blev lite besviken efteråt, när allt som hade sagts verkligen sjunkigt in. Jag tror att det jag sa gjorde henne lite chockad, och fick inte riktigt den responsen som jag hoppats på. Jag sa tydligt och bestämt att jag vill vidare, till någon som ställer EDS diagnoser och är bra på överrörlighet. Men det ville hon inte. Det är tydligen upp till oss om vi vill söka oss vidare så att säga. Men samtidigt sätter hon inte dessa diagnoser själv (endast den svåraste typen som är allvarlig), med andra ord så är hon bättre på andra saker, och EDS (och liknande) är klurigt att diagnostisera. Jag får lite lätt panik alltså, vill inte fastna nu... Jag vill framåt, vidare, vill leva! Jag orkar faktiskt inte slå mig fram mer nu, vad sjutton ska jag göra?

Anmäl
2012-02-15 15:16 #26 av: Ellett

Hon ska kontakta ett par läkare via mail och diskutera frågan lite, måste tillägga att jag fick något positivt gjort! Skrattande Hatar att vara pessimist, men vadfan händer med en smärtpåverkad slagskämpe tillslut om inte nåt händer. Jo, man får nog!

Anmäl
2012-02-22 16:29 #27 av: Razzora

#26 tyvärr så är det just orken som gör att man inte alltid orkar med att kämpa alltid. Men vad ska man göra om ingen annan kan ta fighten åt en. Bara att kämpa på!

Har du fått något svar ännu från din läkare än?

Anmäl
2012-02-23 00:39 #28 av: Ellett

Värk och ont i bröstet håller mig vaken.. Så skriver lite här.

Jag har inte hört någonting ännu, avvaktar ett par veckor, innan det blir ett samtal.

På tal om ont i bröstet, är det nåt som ni känner igen? Att det kniper och hugger i hjärtat. Har börjat få det jätteofta och i samband med att jag sedan får lite svårt att andas. Obehagligt, men antagligen ofarligt?

Anmäl
2012-02-23 02:58 #29 av: rogart-63

Komiskt eller hur man nu ser detFoten i munnen .Vaknade av samma sak.Jag har problem med mina revben om jag vridit mig i ytterläge eller legat för länge på samma sida får jag ont  .Ligger jag på ryggen kan jag bli lite tungandad . Detta fenomen har jag haft i många år .Jag har frågat läkarna om det men inga har nåt direkt svar .

Anmäl
2012-02-23 08:48 #30 av: Razzora

Jag hade något liknande problem för några år sedan och jag fick diagnosen Kostokondrit (http://www.netdoktor.se/smarta/?_PageId=1166  ,https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/kostokondrit-och-tietzes-syndrom/ )

Det återkommer lite då och då men nu när jag vet vad det är så känns det inte så farligt.

Är du tryckkänslig? att om du trycker på bröstkorgen så får du en huggande känsla?

Under den värsta perioden så kunde jag inte ens ta trapporna på jobbet för att jag kunde inte få luft och trodde nästan att jag skulle få en hjärtinfarkt.

Du kan ju ge läkaren en puff i rätt riktning. Själv så hade jag bara en fruktansvärt tur att läkaren hade stött på detta innan.

 

 

Anmäl
2012-02-23 09:57 #31 av: [Tassy]

Jag har också inflammation i revbensbrosket, och känner igen de där "huggen i hjärtat" väldigt väl. Ofarligt och obehagligt. Glad


Anmäl
2012-02-23 10:06 #32 av: Razzora

Glömde att säga att i vissa fall så kan det återkomma lite då och då, andra får det bara en gång och sen aldrig mer. Men det är som Tassy säger helt ofarligt men fruktansvärt obehagligt.

Anmäl
2012-02-23 11:51 #33 av: rogart-63

En inflammation hade jag i vintras i sternum ( tror det heter så) .Det var rött och väldigt ömt .Ofarligt visst men ack så ont det kan göra ibland .Kylan gör det oxå sämre .

Anmäl
2012-02-23 12:01 #34 av: [Tassy]

Ja hu, denna eländes kyla som gör att man går runt och huttrar och spänner sig ideligen. Ett elände för våra kroppar! Rynkar på näsan


Anmäl
2012-03-03 10:41 #35 av: Ellett

Oj, har varit lite mycket nu ett tag. Bra och dåliga saker, upp och ned. Känns väl igen att leva i en berg och dahlbana?

 

Jag har både knivhugg och tryckkänsla i bröstet. Känns som att det sitter "i hjärtat", men det behöver det ju inte vara. Jag blir i alla fall likblek och slutar andas en stund. Sen släpper det. Lika snabbt som det kom är det borta, för att sedan komma tillbaka.

Just nu är jag vrålförkyld för hundrade gången (kanske samma infektion) på ganska kort tid. Det ska alltid vara nåt fel på en... kylan gör ingenting bättre, tur att våren verkar vara påväg! Glad

Det verkar hända en del grejer framöver för mig i alla fall, med sjukvården. Allt ifrån läkarbesök, till bettskenor med mera.

Hur mår alla?

Anmäl
2012-03-03 22:38 #36 av: [Aquelegia]

#35 Det där med knivhugg i hjärtat, andningsstopp och trycket över bröstet har med ångest att göra.
Man pressar sig, tillåter sig själv inte att ta det lugnt med mera. Vill du prata ångest stress med mera kan du skriva till mig i PM vill inte ta det offentligt men vet typ allt som finns inom det området.

Anmäl
2012-03-03 23:15 #37 av: Ellett

Det låter ju inte helt omöjligt att ångest kan framkalla sånt. Men jag får sånt hugg även på höger sida, och jag kan vara hur avslappnad och tillfreds som helst när det händer.
Dock har jag upplevt ångestkänslor ibland, när allt är smärtsamt och jävligt, man lär sig känna skillnad på vad som är från kroppen och vad som kommer "inifrån".

Anmäl
2012-03-04 10:21 #38 av: [Lillfjanten]

Vill bara säga att man ska vara försiktig med att ställa diagnoser så här på forum. Är man orolig så ska man söka vård. Är man fortfarande orolig flr sina smärtor, sök en annan vprdgivare för en andra åsikt. Ursäkta min stavning ;)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.