Idag har jag gjort massor av saker jag inte borde.

Ätit kexchoklad och inte världens nyttigaste mat överlag + att jag har druckit både kaffe och pepsi max. Rena rama magdöden men idag var det baske mig värt det! Guuud vad jag har saknat kaffet…

Sen (efter att ha smackat på ett gäng ortoser och lite lindor) kopplade jag på hörlurarna och gick ut till stallet. Vingligt och snubbligt med många landningar på marken till följd av knän som inte lyssnar, men jag fick pållens man klippt (och stackaren är riktigt håröm så det där med att klippa ser ut som någon slags dans där hon backar tre steg för varje jag tar framåt med saxen), jag har lagat lite staket, fixat vatten + hö, gosat med både får/lamm och unghästar samt longerat min pålla för första gången på evigheter! Allting gick som sagt väldigt vingligt, men det gick och det är det viktiga.

I rena farten har jag tömt diskmaskinen, rensat upp lite grann runt rabarbern och lagat mat. Har farit runt som ett yrväder hela dagen med andra ord. Med ena knäskålen ständigt på vift, men vad spelar det för någon roll – den ska ju opereras om bara några dagar?

Nu på kvällen när duracellbatterierna är slut har jag ruggigt ont. Har tillbringat flera timmar på toaletten varvat med soffan för att försöka vila knän och fotleder. Nacken mördar mig efter att ha burit tunga vattenhinkar i tre omgångar. Imorgon tvivlar jag på att jag kommer att kunna ta mig upp ur soffan överhuvudtaget. Eller äta något annat än kokt ris.

Men vet ni vad? Jag har haft en toppendag så det är faktiskt värt det. Nu har jag något att motivera mig med när jag är nyopererad och har ont. Såhär var mitt liv dagligen för bara några enstaka år sedan och det vore fantastiskt att kunna ha det så, även om det bara blir enstaka dagar…